Annika Göth Nilsson
Många frågar mig om jag svarat på dessa frågorna själv och anledningen till att jag ställde dessa under #enmodiglunch var för att detta var frågor som jag själv funderat mycket på, men inte kunde formulera några svar på själv. För i ärlighetens namn så hade jag tappat bort mig själv. Jag visste inte vem jag var och vad jag drömde om längre. Jag hade kört fast. Vi kan kalla det identitetskris eller kanske rent av en livskris. Ju mer perspektiv på livet jag fick och ju mer jag pratade med andra om detta, ju lättare blev det att formulera vad jag tänkte själv. Under vintern och våren har jag jobbat hårt för att hitta tillbaka till mig själv, eller kanske hitta mig själv och våga stå stadigt i vem jag är och vill vara. Att sluta fly och gömma mig. Än är det en bit kvar och jag gissar att det kommer ta hela livet, men nu kan jag äntligen känna att det känns spännande och förväntansfullt. Så här är jag – naket, personligt och lite läskigt.
Vem är du?
Jag är en drömmande idealist, en tänkare och en kreativ känslomänniska. Jag mår som allra bäst när jag skapar med händerna, då kan jag stänga av omgivningen och pausa mina tankar ett tag. Jag kan nog upplevas lite blyg och med stor integritet, men ger man mig utrymme får man tillgång till en bubblande, pratig och längtande kvinna som har ett enormt behov av att uttrycka sig i form, text och känslor. Jag har insett att jag behöver hitta forum där jag vågar vara jag, inte tvinga in mig i forum som man förväntas vara i eller tror sig vilja vara i.
Vad drömmer du om?
Jag drömmer om att hitta balans i livet. För mig är balansen en blandning av inspirerande jobb, utmaningar av olika slag, personliga möten, vänner, familj och ledig tid. Jag drömmer också jättemycket om att hitta min plats på jorden, att landa i mitt arbete och fokusera på att jag gjort rätt väl. Jag tänker också mycket på att jag vill lära mig att känna att jag är fantastisk och med det börja älska mig själv och tycka att jag duger. Det kanske inte är en dröm direkt, men det tillhör mina önskningar.
Sen drömmer jag om att ha en studio/ateljé där jag kan gå loss med diverse kreativa projekt. Jag drömmer också om att kunna resa mer både privat, men framförallt genom mitt arbete. Jag drömmer om att ha på mig snygga skor på jobbet och självklart drömmer jag om att den ekonomiska biten i mitt företag inte ska vara lika stressande som den varit hitintills. En annan sak jag drömmer om är att hitta en kompletterande kollega i mitt företagande, nån som är bra på ekonomi, siffror, sälj och får mig att vilja gå längre i mitt företag. Sen drömmer jag om att få bo i Köpenhamn nån gång i livet.
Vad är din drivkraft?
Att få möjlighet att vara kreativ. Jag har lyxen av att inte behöva följa “normen”, utan få skapa min egen vardag och arbetssituation. Det är inte helt lätt, ibland tvivlar jag på mina val, men ofta kommer jag tillbaka till att jag gjort rätt. Så min drivkraft är nog att hitta djupare i det som driver mig till att fortsätta och inte bara sätta mig ner och ge upp. I år har jag också ett mål som man kanske kan kalla drivkraft och det är att bli fri. Jag har hängt upp mig på ordet förlöst, det som ska hjälpa mig förbi mina egna mentala spärrar. För jag är helt övertygad om när de tyngderna släpper då kommer det skapas mästerverk.
Vad inspireras du av?
Jag inspireras ibland av mig själv, eller snarare de projekt jag gjort när jag insett att jag kom åt något starkt. Då sätter det fart på en massa andra tankar och utvecklingar. Jag inspireras också jättemycket av andra kreatörer och vad de åstadkommer i sina koncept. Det kan vara varumärken, olika sätt de jobbar, sammanhang de skapat eller bara personligheter. Jag inspireras av mycket annat med och tänker att jag som en kreativ person håller inspirationssinnena öppna hela tiden. På senaste tiden har jag märkt att jag behöver stänga av helt ibland för att det blivit för fullt med intryck.
Vad gör du för att vända en dålig dag?
Jag har haft många dåliga dagar genom åren. Ofta känner jag mig då som en meningslös, värdelös och dålig människa som inte duger åt någon eller något. De dåliga dagarna blir ofta onda cirklar då jag känner att jag är ännu sämre när jag inte fått något vettigt gjort under dessa dagar. Genom mina modiga luncher har jag fått lite inblick i hur andra hanterar sådana dagar vilket gjort att jag bestämt mig för att bara acceptera de “dåliga” dagarna och inte värdera mig efter det. Det är ok att ha dessa dagarna, man är starkare och mer effektiv andra dagar. Accepterandet har gjort mig lite snällare mot mig själv så de dagarna kommer mer sällan nu.
Vilken är din favoritplats?
Såklart Köpenhamn, där känner jag mig hel. Har jag kört fast i mitt arbete eller i mitt huvud så bokar jag in en inspirationsdag i Köpenhamn och hämtar lite ny kraft. Varje gång jag åkt dit känner jag att jag varit där för kort tid, dock åker jag ofta hem med nya tankar och idéer.
Vad är ditt livsmotto?
Jag är modig.
Ps. Bilderna har Johanna Gartmyr tagit i Köpenhamn.
