I livets trädgård

Idag lyssnade jag på en podd där det pratades om att ”så frö” och att olika delar har olika säsonger i livet. Så, vårda, blomstra och såklart skörda. Jag kom till att tänka på hur jag ibland sår frö systematisk i rader, med jämna mellanrum, och ibland bara kastar ut dem så att de hamnar lite huller om buller i hopp om en prunkande sommaräng. Sen gäller det att vattna, rensa och förvalta såklart.

Lite så tänker jag att det är att tänka visionärt, att så frö och låta dem utvecklas till idéer, möjligheter och ny kraft. Ibland känns det som att jag sår alldeles för tidigt och få förstår vad det egentligen kommer bli. Men det är det som är styrkan i det visionära, att våga, testa och samla frökapslar som har potential.

Nu var det inte direkt en trädgårdspodd jag lyssnade på, utan snarare pepp för hur man tar sig an sitt uppdrag. Efter gick jag ut och plockade mig en bukett i trädgården och insåg följande:

• Blodtoppen frösådde jag och det tog 4 år för den att explodera i sin blomsterprakt.
• Solrosen är självsådd från förra årets blomning.
• Dahliorna hade jag inte kraft till i år, men då var det någon annan som tog vid och förvaltade dem.

Så är det i processer, det går inte att förvänta sig avkastning direkt, eller ett fokus på allt samtidigt. Saker får ta tid, ibland går det av sig själv och ibland behöver någon annan ta vid.

Det var lite filosofiska tankar från livets trädgård. Ut och njut!